Reduktionsplikten är en miljöpolicy som infördes av den svenska regeringen för att främja användningen av biodrivmedel och minska klimatpåverkan från fossila bränslen. Denna policy har en betydande inverkan på drivmedelsindustrin, miljön och Sveriges strävan mot hållbarhet.
Bakgrund till reduktionsplikten
Införandet av reduktionsplikten den 1 juli 2018 markerade en viktig förändring i Sveriges miljöpolitik. Denna åtgärd utvidgades senare till att omfatta även flygfotogen från och med 1 juli 2021. Syftet med denna policy är att drivmedelsleverantörer ska bidra till en minskning av växthusgasutsläppen från de bränslen de distribuerar. Reduktionsplikten ersätter tidigare metoder som skattenedsättningar och är ett mer långsiktigt styrmedel som syftar till att öka användningen av biodrivmedel.
Vad innebär reduktionsplikten?
Reduktionsplikten kräver att alla leverantörer av bensin, diesel och flygfotogen minskar växthusgasutsläppen från dessa bränslen med en fastställd procentsats. Detta uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel i fossila bränslen. Detta styrmedel är avsett att bidra till Sveriges nationella mål om att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70 procent fram till 2030.
Aktuella reduktionsnivåer
Från och med 1 januari 2022 fastställdes reduktionsnivåerna till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Dessa nivåer förväntas vara konstanta under 2023. Regeringen har dock meddelat att det finns en överenskommelse om att sänka dessa siffror till sex procent för perioden 2024 till 2026. För flygfotogen är reduktionsnivån 2,6 procent under 2023. Beräkningen av reduktionspliktens uppfyllande baseras på en jämförelse mellan klimatpåverkan av det aktuella drivmedlet och dess helt fossila motsvarighet, med hänsyn till livscykelperspektivet från produktion till användning.
Flexibla kvoter och överföring av reduktioner
En intressant aspekt av reduktionsplikten är dess flexibla kvoter. Det innebär att om en leverantör inte uppfyller sin plikt kan de överta överskottet av utsläppsminskning från en annan aktör. Detta skapar ett system där överskott av utsläppsminskning från bensin kan överlåtas till diesel och vice versa.
Reduktionspliktens betydelse för klimatmålen
Reduktionsplikten är en avgörande faktor för att Sverige ska nå sina energi- och klimatmål. Det är det viktigaste styrmedlet för att landet ska kunna uppnå målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. För att uppnå dessa mål krävs dock också andra åtgärder, såsom ändringar i skattelagstiftningen och övergången till mer hållbara drivmedel.
Reduktionsplikt för flygfotogen och dess utmaningar
Reduktionsplikten har utvidgats till att även inkludera flygfotogen. Detta har dock stött på utmaningar, särskilt under pandemiåret, då efterfrågan och priset på hållbart flygbränsle varierade kraftigt. Energimyndigheten har utvärderat denna del av reduktionsplikten och beslutat att inte höja avgiften för tillfället.
Reduktionsnivåer och efterlevnad
I 2021 ökade reduktionsnivåerna i plikten till 6 procent för bensin och 26 procent för diesel. För flygfotogen fastställdes reduktionsnivån till 0,8 procent. Det noterades att inte alla leverantörer kunde uppfylla dessa krav, vilket ledde till att vissa behövde betala avgifter för att inte uppfylla sina reduktionsplikter.
Slutsats
Reduktionsplikten är en central del av Sveriges strategi för att minska växthusgasutsläppen och främja användningen av hållbara drivmedel. Genom att ställa krav på drivmedelsleverantörer att minska utsläppen och erbjuda flexibla kvoter för att uppfylla dessa krav, bidrar systemet till landets övergripande klimatmål. Medan det finns utmaningar, särskilt inom flygsektorn, är reduktionsplikten ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid.